Müsliberoendet

Det första jag börjar längta efter när jag varit hemifrån en längre tid är yoghurt med rostad müsli. Frukost är min bästa måltid och jag är så löjligt konservativ när det kommer till frukostvanor. Visst kan gröten göra ett gästspel då och då, och pannkakor kan få markera helg från vardag. Men det som skapar en trygg och trösterik start på en mödosam dag är en skål yoghurt med frukt och hemmagjord müsli, där själva müslin står som en garant för att den här dagen kommer gå bra den också. Kanske är det den där extra timman som man sprungit fram och tillbaka mellan ugnen och soffan med timern i högsta hugg, rört runt frenetiskt i långpannan och gjort sig till, som skapar någon slags känsla av omhändertagande och omsorg?                             

Rostad müsli
1 liter havregryn
1 liter rågflingor
4 dl blandade nötter och frön (solrosfrön, pumpakärnor, mandel, hasselnötter, valnötter, cashew, vad helst du känner för)
0,75 dl socker
1 msk ingefära (kan bytas mot kanel)
0,75 tsk salt
0,5 dl raps- eller solrosolja
4-5 dl vatten

2 dl torkad frukt

Sätt ugnen på 200 grader. Hacka nötterna grovt. Blanda nötter och frön, rågflingor, havregryn, salt, socker och ingefära i en stor bunke. Tillsätt olja och vatten, lite i taget och vänd runt grynblandningen med lätta tag, tills det börjar bildas klumpar. Häll müsliblandningen i en långpanna och rosta i mitten av ugnen i 45-60 minuter. Rör om med jämna mellanrum, och allt oftare på slutet. Tillsätt den torkade frukten när müslin svalnat och förvara i en burk med tättslutande lock.

Påsklov och pålägg

Under en ganska lång tid har jag varit begravd i mitt examensarbete och det har gått ut över det mesta. Bland annat matlagningen. Så blev det då äntligen inlämning och en liten påskledighet att se om sin sargade kropp och själ på. Jag tog tåget hem till mamma och pappa och blev matad i fem dagar. Alltså inte så mycket kreativitet och matlagande från min sida. Mest sitta vid köksbänken och se på när föräldrarna trollade fram fantastiska måltider. Jag skulle vilja säga att det var i utbyte mot mitt underhållande sällskap, men faktum var att jag var ganska off. Nåja. Ett litet pålägg tog jag mig an på långfredagsmorgonen. 

Rosmarindoftande kikärtsröra med citron

4 dl kokta kikärtor

1/2 dl olivolja

Skal av 1/2 citron

1 tsk citronsaft

1 pressad vitlöksklyfta

1/2 tsk rosmarin, mortlad

1 knivsudd starkt chilipulver

1/2 krm svartpeppar

1/2 tsk salt

Mixa alla ingredienser, utom saltet, i matberedare eller med stavmixer. Tillsätt 1-2 msk vatten om röran känns torr. Smaka av med saltet. Klart.

Pålägget.

Detta kan vara mitt djupaste hjulspår i köket. Mackan. Eller rättare sagt det som ska ligga på den. På morgonen. När man är tja, ska vi säga, inte i sitt esse? 
Jag har två val när jag ställer klockan; antingen, stiga upp två timmar innan avgång så att mina hjärna sakta hinner vänja sig vid aktivitet medan jag påbörjar morgonens alla ritualer i sengångartempo. Eller, planera varenda rörelsemönster a la asperger-style kvällen innan. (Men det gör jag sällan för det får mig att känna mig så ospontan.)
Skämt åsido, jag längtar efter nya saker att lägga på min brödskiva på morgonen, men tillfället för roliga experiment infinner sig sällan. TIPS MOTTAGES TACKSAMT! 

Nu har jag i alla fall kommit på en kompis till min vän hummusen. Hen är blekt beigerödbrun och inte så bekväm med kameran så ni får nöja er med en beskrivning av innehållet:

Borlotticréme med soltorkade tomater

3 dl kokta borlottibönor 
1 stor vitlöksklyfta
1 gäng soltorkade tomater (ja, jag kollade inte så noga. Kanske 5-6 stycken)
1-2 msk olja från tomatburken
Salt och svart peppar

Japp. Mixa.